Reflektion
Barnets bästa kräver samverkan
Att arbeta med placerade barn innebär ett stort ansvar och många perspektiv att ta hänsyn till. Ett barn kan plötsligt ha flera viktiga vuxna omkring sig – biologiska föräldrar, familjehem, socialtjänst och andra professioner.
I det arbetet blir samverkan avgörande. Att skapa trygghet, minska lojalitetskonflikter och samtidigt hålla barnets behov i fokus kräver både struktur, lyhördhet och respekt för alla involverade.
Mitt arbete handlar ytterst om att lyfta barnets röst och bidra till beslut och insatser som blir till barnets bästa.
Att möta barn i vardagen
Arbetet som skolkurator påminde mig om vikten av de små samtalen. Barn söker inte alltid hjälp genom stora ord eller tydliga signaler. Ibland handlar det om en fråga i förbifarten, ett behov av att bli lyssnad på eller en trygg vuxen som finns tillgänglig.
I skolan möts många professioner kring barnet och det finns ett stort värde i att tillsammans få bidra med olika perspektiv. När vi lyssnar på varandra och arbetar tillsammans skapas bättre förutsättningar för att förstå och stötta barnet.
Små handlingar kan skapa stor betydelse
Under pandemin blev det tydligt hur ensamhet och begränsad kontakt påverkade många äldre. För mig väckte det tankar kring betydelsen av sammanhang, tillhörighet och små handlingar i vardagen.
Inför jul skapade jag tillsammans med min familj en enkel julkalender till min mormor – fylld med små hälsningar, planerade möten och omtanke. Det blev en påminnelse om att det ofta är de små sakerna som skapar trygghet, glädje och känslan av att vara viktig för någon annan.
I både privatliv och yrkesliv tror jag att relationer, närvaro och bemötande gör stor skillnad.